Kl 07:00 ringde väckarklockan, vaknade med ett ryck och började tjata på kristoffer att vi måste upp. På dagens schema är det kajakpaddling som gäller i Roslagens skärgård. Vi tar bilen till Öregrund där vi möter upp Tobias som står och trampar med sina grejer och väntar på oss. En båt tar över oss till en ö som heter Rävsten där vi tar en varsin kajak och packar ner de förnödenheter vi behöver för ett dygn i de yttre skärgårdarnas öar. Vårt mål är ön Bodskäret som är ett riktigt smultronställe om man vill komma borta från allt som påminner om civilisationen. Med klarblå himmel och strålande sol tar vi våra första paddlingstag ut i friheten och börjar vi orientera oss förbi öarna. När vi har kommit fram till en ö som heter Hamnskäret återstår ca 2 km paddling över öppet hav till vårt mål Bodskäret. Men ganska hög sjö beger vi oss över med risk att välta i vågorna, man blir blöt nästan omedelbart då vågorna slår upp på kajaken och det gäller att hela tiden paddla på så man inte tappar balansen. Vägen över går bra och med axlar fyllda med mjölksyra tar vi upp kajakerna på land där vi slår läger. Med ett uppsatt tält och fyllda magar spenderar vi resten av dagen att paddla runt Garpen och Vässarö där vi går i land och kollar på gamla bunkrar och kanoner från andra världskriget. Resten av kvällen tillbringade vi med att grilla, hoppa från klippor, fiska, berätta historier, livets mening, fruntimmer, fotboll och allt som hör till på en grabbkväll. När Tobias och Kristoffer gick och sov tog jag mina sovgrejer upp till klippan, där jag la mig bredvid elden och kollade upp på himlen som blev allt mörkare och mörkare. Kastade på lite mer ved och somnade till naturens alla ljud. Tyvärr så är alla ljud mysigt att höra, mitt i natten när elden har slocknat så kommer de små djävlarna, ni vet nog vilka jag menar… myggen…. som alltid ska flyga vi öronen och försöka komma in till all bar hud man har. Problemet löste jag med en plastpåse och gjorde ett hål vid munnen, därefter satte jag på en mössa över plastpåsen som höll allt på plats. Äntligen fick jag sova… i tre timmar till… sen vaknade jag av ett djävla liv, kastade av mig plastpåsen och såg en fiskmås stå och skrika ca en meter ifrån mig, gav han det onda ögat och schasa iväg honom. Snart halv sju, kan inte somna om och bestämmer mig att åka på en liten solo tur medans de andra sover. Den soloturen är ett minne jag kommer bära med mig resten av mitt liv, klarblå himmel och det var som att paddla på en spegel. Det ända jag hörde var min egen andning, paddlingstagen och naturens alla melodier. Fåglarna och fiskarna brydde sig inte om mig när jag paddlade fram i vikarna. Och till min stora förvåning stack en gråsäl upp sitt huvud över ytan och kollade nyfiket på mig innan han snabbt dök ner igen. Så tack fiskmåsen för att du väckte mig;-) När jag kom tillbaka låg grabbarna fortfarande och sov som jag givetvis väckte på en gång. Där efter åt vi frukost, packa ihop och började färden hem. Mitt bästa sommarminne 2012 (hittills) Vi ses om några dagar uppe på yran där jag hoppas många fler bra minnen skapas BUZZ